Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av Rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka.

 Detta arbete har syftat till att ta reda på vad som är viktigt att tänka på vid utformning av instruktioner för CAD-användare. Som praktikfall har en studie gjorts på Volvo IT där deras instruktioner för CAD/CAM/CAE-systemet CATIA V5 har granskats. Undersökningen mynnade ut i en användarstudie där erfarna användare av systemet fick möjlighet att diskutera den support som finns i dagsläget samt ställa krav på framtida instruktioner. Kraven som togs fram har legat till grund för riktlinjer för hur morgondagens instruktioner skulle kunna göras mer användaranpassade.Några områden som är viktiga att ta hänsyn till är bland annat: att ta tillvara på användarnas erfarenhet, involvera användarna vid framtagandet av instruktionerna, ta reda på hur instruktionenrna läses samt skapa rubrikter som underlättar informationssökning för användarna. .

Undersökningen ämnade se vilka fördelar och nackdelar som finns med animerade instruktioner jämfört med bildinstruktioner. För att göra detta så fick ett antal personer testa att vika origami med hjälp av antingen bildinstruktioner eller animerade instruktioner. Resultatet baserades på aspekterna tid, resultat samt utveckling. Undersökningen visade att animerade instruktioner hade mycket högre läsbarhet än bildinstruktioner men att det var svårt att se huruvida personer blev bättre på att vika origami..

Rapporten behandlar datorstödda multimedia utbildningar vars syfte är att utbilda ovana användare i datorkunskap. Hur ska instruktioner utformas för att stödja inlärning i dessa datorstödda utbildningar? Vilka instruktionsteorier och inlärningsteorier är viktiga att stödja? Detta är de huvudsakliga frågeställningar rapporten behandlar. Studien innefattar en utvärdering av tre datorstödda utbildningsprogram för att besvara vilka instruktioner programmen stödjer. Utöver utvärderingen har även en empirisk studie i form av en direktobservation utförts.

Ämnet för denna uppsats är kommunikation inom textilslöjden med inriktning på instruktioner till elever i grundskolans senare år och vilken form av instruktioner eleverna vill ha. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilket sätt elever i grundskolans senare år vill ha instruktioner i textilslöjd.   För att ringa in det valda problemområdet har jag använt mig av tre frågeställningar:Vilken form av instruktioner vill elever i grundskolans senare år få till hjälp i arbetet i textilslöjden?Vilka anledningar hittar jag till att eleverna i grundskolans senare år vill ha olika former av instruktioner i textilslöjden?Vilken syn har eleverna på instruktioner i textilslöjd?Undersökningen har en fenomenologisk ansats, materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades genom kvalitativ analys.   Jag upptäckte följande:Informanternas lärare hade inverkan på hur eleverna uppfattade instruktionsformer, eftersom hon valde instruktionsformer till undervisningen.De vanligaste instruktionsformerna var muntliga och skriftliga instruktioner, men även digitala instruktionsvideos diskuterades.Informanterna ville ha olika instruktionsformer för att de skulle förstå dem och få slöjdalstren färdiga fort utan att vänta på läraren.Alla informanterna hade samma uppfattning om skriftliga instruktioner: man skulle använda dem självständigt så att läraren fick mer tid till att hjälpa dem som behövde få hjälp.Jag kom genom min undersökning fram till att de tillfrågade informanterna ville ha en ganska traditionell slöjdundervisning med mycket muntlig handledning. Detta bör jag som slöjdlärare ha i åtanke när jag lägger upp min slöjdundervisning så att mina kommande elever får en slöjdundervisning som de förstår och trivs med..

Syftet med detta projekt är att få en bredare förståelse för hur en policyimplementering går till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie på ett företag genom att intervjua anställda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att få tips och vägledning om andra effektiva metoder för policyimplementering.Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnå med policy på organisationen. Dessutom har jag märkt att det inte står beskrivet hur man har tänkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sägs vara att ledningen inte har bestämt vikten av policytillämpningen.

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning..

Det finns många olika typer av instruktionsmetoder alla har de sina för och nackdelar. Detta arbete går in på animation som ett instruktionsverktyg, och jämför sedan detta med stillbilds samt filmade instruktioner, för att få fram relevanta resultat. Inom ramen för detta resoneras det kring teorier angående kognitiv lagring samt kognitiv belastning. Teorier så som mirror- neurons samt jämförelser av de tre tidigare nämnda instruktionsmetoderna blir också uppdagade. Ett mindre experiment utfördes också där animerade, stillbilds och filmade instruktioner jämfördes utifrån tre frågor.

I uppsatsen undersöker kompositören hur hon kan jobba med multisensoriska element somingredienser i ett längre musikaliskt stycke, skrivet för en mindre kammarensemble. I verkethar musikerna fått instruktioner om hur de ska röra sig samt instruktioner om handlingar deska utföra. Verket framfördes under en konsert och har dokumenterats med videokamera.I resultatdelen tar författaren del av musikernas åsikter kring projektet, diskuterar vad somfungerat bra och vad som fungerat mindre bra, samt reflekterar över projektet i sin helhet..

Brytpunkter innebär skiften mellan olika sysselsättningar och områden på utbildnings- och arbetsmarknaden. För att hantera en brytpunkt använder individen olika rutiner. Syftet med studien är att studera sex kvinnors berättelser om brytpunkter och rutiner i karriären. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vid bearbetningen och analysen av kvinnornas berättelser har en hermeneutiskt ansats använts.

Andersson, L. Karlsson, B-M. & Leek, M. (2011). Hur använder barn bild- och formskapande material utan instruktioner? Examensarbete i Pedagogik 15 hp.

I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna anser att detta är till hjälp i deras lärande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av två instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet täljning, dessa är konstruerade och presenterade för två grupper av informanter. Informanterna är från olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet är insamlat via observationer och enkätfrågor.

I uppsatsen undersöker kompositören hur hon kan jobba med multisensoriska element somingredienser i ett längre musikaliskt stycke, skrivet för en mindre kammarensemble. I verkethar musikerna fått instruktioner om hur de ska röra sig samt instruktioner om handlingar deska utföra. Verket framfördes under en konsert och har dokumenterats med videokamera.I resultatdelen tar författaren del av musikernas åsikter kring projektet, diskuterar vad somfungerat bra och vad som fungerat mindre bra, samt reflekterar över projektet i sin helhet..

Syftet med undersökningen var att undersöka olika rutiner vid hantering av skeppsapotek ur säkerhetssynpunkt och hur sjukvårdarsansvariga upplever rutiner kring hantering av skeppsapotek.Undersökningen bygger på intervjuer och enkätundersökningar från sjukvårdsansvarigbefäl. 19 enkäter delades ut till en klass med sjukvårdare i Kalmars sjöfartshögskola via en kontaktperson, av dessa intervjuades fyra personer. Enkäter av samma slag skickades även ut via internet.Undersökningens resultat visar på att det saknas tydliga riktlinjer för hur rutiner vid hantering av skeppsapotek ska skötas. Dock ur säkerhetssynpunkt upplevde sjukvårdarna inte detta som något problematiskt. Dessutom kunde man identifiera tre olika rutiner som användes ute till sjöss, nämligen rutiner med hjälp av Excell dokument, journalföring med papper och penna och rutiner med hjälp av underhållsprogrammet AMOS.

Forskning har visat att förmågan att identifiera korrekta och felaktigavittnes utsagor varierar stark från grupp till grupp (Lindholm 2008).Detta tycks bero på att vissa individer har mer erfarenhet och träningav sådana bedömningar. Syftet med denna studie är att undersöka omdet är möjligt att förbättra förmågan att diskriminera mellan korrektapåstående från felaktiga, genom att ge människor tillgång till kunskapom systematiska skillnader mellan dessa. En grupp med- och en utaninstruktioner om skillnader fick fylla i ett av tre frågeformulär där defick bedöma olika påstående. Resultatet visade att de som hade fåttinstruktioner var bättre på att bedöma olika påstående änkontrollgruppen, under förutsättningar att korrelationen mellanosäkerhetstecken och vittnesprestation var hög. Ytterligare forskningbehövs för att kunna utveckla instruktioner som har starkare effekt ochsom fungerar vid bedömningen av flera typer av påstående..